Idag har jag en ätardag. I en nästan vecka nu har jag kört på ordentligt och det har visat resultat, jag är SÅ glad! Viktuppgången var inte okej, var uppe på nästan hw nånsin, då är det illa. Jag mår inte bra varken fysiskt eller psykiskt av det.
Idag kör jag en ätardag bara för att man kan ju inte hålla igen hela tiden, eller visst kan man, men man måste låta begrava sig i mat och onyttigheter ibland med.

Oavsett om man har godisförbud eller bara äter nyttigare än vanligt så måste man nästan ha en dag då allt är tillåtet, det brukar faktiskt hjälpa mot plötsliga hetsätningar! Tänk på det.

Kram på er, hoppas förövrigt ni har en fin september. Inte jag. Gillar inte hösten.

Har haft sån extrem ångest de senaste dagarna, varit osäker över en grej och jag har tvivlat på mig själv, hatat mig själv och bara kännt att mitt liv kommer rasa samman. Att allt är mitt fel att det blev såhär.
Och alltid när jag känner sådär då begraver jag mig i massor av mat. Hetsätning efter hetsätning.

Och en hetsätning lämnar aldrig bra resultat på varken vågen, sinnet eller kroppen.

Har gått upp närmare fyra kilo och det har satt sig på rumpan, låren och framförallt mina överarmar som ökat med 3 fruktansvärda cm.

Känner mig misslyckad och det känns som om jag sviker mig själv. Jag känner mig obekväm i min kropp, det är bara en tjockisdräkt jag vill dra av mig och träda fram som mitt riktiga jag; där skinnet sitter stramt om mitt skelett. Det kanske låter kliché eller konstigt, men jag känner mig så. I mitt huvud är JAG egentligen smal.